in , , , ,

Nyliberalism: Vem gynnar verkligen

Global skuld Who-hör-världen

Nyliberalism är en politisk-ekonomisk ideologi och ekonomisk doktrin som fick globalt inflytande under 20-talets sista decennier. Han understryker vikten av fria marknader, begränsad statlig reglering och privatisering. Särskilt näringslivet och företagsnära partier stödjer nyliberalismen, även om det finns mycket kritik mot den på andra sidan.

10 skäl mot nyliberalism:

Trots kraftfulla förespråkare finns det många skäl mot nyliberalism. Nedan förklarar vi 10 av dessa skäl:

  1. Inkomstojämlikhet: Nyliberalismen har ofta lett till en drastisk ökning av inkomstskillnaderna. Politik som lämnar marknaden oreglerad gynnar ofta de rika på de fattigas bekostnad.
  2. Social trygghet: Nyliberal politik leder ofta till minskningar av statliga välfärdsförmåner och sociala program. Detta äventyrar social trygghet och skyddet av de mest utsatta i samhället.
  3. arbetsvillkor: I nyliberala system är arbetsförhållandena ofta mer osäkra och arbetarnas rättigheter kan äventyras när företag försöker sänka kostnaderna för att förbli konkurrenskraftiga.
  4. miljöpåverkan: Otyglad konkurrens och resursutnyttjande i vinstens namn kan orsaka allvarliga miljöskador. Nyliberalismen tenderar att försumma miljömässig hållbarhet.
  5. finansiella kriser: Nyliberalism kan främja finansiell spekulation och instabilitet. Den globala ekonomiska krisen 2008 är ett exemplariskt exempel på riskerna förknippade med denna ideologi.
  6. Sjukvård och utbildning: I nyliberala system kan sjukvård och utbildning privatiseras, vilket gör tillgången till dessa bastjänster beroende av ekonomisk förmåga.
  7. Brist på reglering: Bristen på statlig reglering kan leda till oetiskt beteende, såsom kartellisering och korruption.
  8. arbetslöshet: Fixering på den fria marknaden kan leda till instabilitet på arbetsmarknaden och öka arbetslösheten.
  9. Förstörelse av samhällen: Nyliberalism betonar individualism och kan bidra till att undergräva traditionella samhällsstrukturer.
  10. Ett hot mot demokratin: I vissa fall kan nyliberalismen öka multinationella företags politiska makt och hota demokratin genom att undergräva regeringar och medborgerliga friheter.

Kritiken mot nyliberalismen är mångsidig och kommer från olika politiska strömningar och aktörer runt om i världen. Även om nyliberalismen också har förespråkare som pekar på fördelarna med den fria marknaden och konkurrensen, är skälen som anförs några av huvudargumenten som framförs mot denna ideologi. Balansen mellan marknadsfrihet och socialt ansvar är fortfarande en central fråga i den ekonomisk-politiska debatten.

Men hur ser supportrarna på det? Här är några av nyliberalismens kärnprinciper:

  1. Fria marknader: Nyliberalismen betonar dygderna med fria marknader där utbud och efterfrågan bestämmer priset och distributionen av varor och tjänster utan statlig inblandning.
  2. Begränsad statlig reglering: Nyliberala idéer kräver att minimera statlig reglering för att inte hindra ekonomisk aktivitet.
  3. privatisering: Privatiseringen av statligt ägda företag och tjänster är ett annat nyckeldrag i nyliberalismen. Det innebär att statligt ägda företag bör övergå i privata händer.
  4. Konkurrens: Konkurrens ses som en drivkraft för effektivitet och innovation. Nyliberaler tror att konkurrens på marknaden gör att företag ständigt förbättrar sina produkter och tjänster.
  5. Låga skatter och statliga utgifter: Nyliberaler förespråkar låga skatter och minskade statliga utgifter för att främja ekonomisk frihet och tillväxt.
  6. avreglering: Detta innebär att man eliminerar eller minskar bestämmelser och lagar som kan begränsa affärspraxis.
  7. monetarism: Att kontrollera penningmängden och bekämpa inflationen är viktiga teman i det nyliberala tänkandet.

Nyliberalismen är dock inte utan kritik. Motståndare hävdar att det kan bidra till inkomstskillnader, social orättvisa, miljöförstöring och finansiella kriser. Debatten om nyliberalism är komplex, och effekterna av dess politik varierar beroende på deras genomförande och sammanhang. Ideologin fortsätter dock att påverka ekonomiska och politiska beslut runt om i världen.

Vem tjänar på nyliberalismen?

Nyliberalism kan i första hand gynna företag och rika individer. Här är några av huvudgrupperna och aktörerna som ofta drar nytta av nyliberal politik:

  1. Företag och stora företag: Nyliberal politik, som sänkta skatter, avreglering och privatisering, kan öka företagens vinster eftersom de minskar kostnaderna och ökar tillgången till marknader och resurser.
  2. investerare och aktieägare: Ökade företagsvinster och aktiekurser kan gynna aktieägare och investerare som drar nytta av ökad avkastning.
  3. Rika individer: Att sänka skatterna på de rika och minska statliga välfärdsförmåner kan hjälpa till att skydda och öka de rikas välstånd.
  4. Multinationella företag: Den fria marknaden och avregleringen gör det lättare för multinationella företag att handla och expandera över gränserna.
  5. Finansiella institut: Finansbranschen kan dra nytta av avreglering och lättade regulatoriska krav, vilket kan uppmuntra handel och spekulation.
  6. Teknikföretag: Teknik- och innovationsföretag kan dra nytta av att främja konkurrens och marknadsfrihet.

Det är viktigt att notera att fördelarna med nyliberalism inte är jämnt fördelade. Effekterna beror till stor del på genomförandet och de åtföljande åtgärderna.

Vilka österrikiska partier är nyliberalistiska?

Det finns flera politiska partier i Österrike, av vilka några förespråkar nyliberal politik i olika grad. Det är dock viktigt att notera att det politiska landskapet kan förändras över tid och att positioner och tyngdpunkter kan variera beroende på särskilda politiska ledare och utveckling. Här är några av de österrikiska partier som har ansetts vara nyliberalistiska i det förflutna eller i vissa aspekter av sin politik:

  1. Österrikes folkparti (ÖVP): ÖVP är ett av de tre stora politiska partierna i Österrike och har historiskt fört en affärsvänlig politik som varit öppen för marknadskrafter och privatisering av statligt ägda företag.
  2. Neos – The New Austria and Liberal Forum: Neos är ett politiskt parti i Österrike som grundades 2012 och följer en nyliberal kurs. De förespråkar ekonomisk liberalisering, låga skatter och statliga utgifter och utbildningsreformer.

Det är viktigt att betona att politiska partier och deras positioner kan fluktuera över tid, och att den exakta policyinriktningen kan bero på ledare och partimedlemmar. Därför är det tillrådligt att granska aktuella politiska plattformar och uttalanden för att få en korrekt bild av ett partis ekonomisk-politiska åsikter.

Foto / Video: Shutterstock.

skriven av Helmut Melzer

Som en mångårig journalist frågade jag mig själv vad som egentligen skulle vara vettigt ur journalistisk synvinkel. Du kan se mitt svar här: Alternativ. Att visa alternativ på ett idealistiskt sätt – för positiv utveckling i vårt samhälle.
www.option.news/about-option-faq/

2 kommentarer

Lämna ett meddelande
  1. per definition:
    ”….N* = liberalismens tankeskola som strävar efter en fri, marknadsbaserad ekonomisk ordning med motsvarande designdrag som privat ägande av produktionsmedlen, fri prisbildning, konkurrensfrihet och handelsfrihet, men avvisar inte statligt ingripande i ekonomin helt, men vill till ett minimum begränsa...."
    ..
    Jag finner inget stötande med det...Tvärtom: utan entreprenörsrisk, utan engagemang och motivation (som definitivt skulle försummas i en icke-liberal marknadsmiljö) finns inga framsteg. Nästan varje ”västorienterat” land bygger förmodligen på nyliberalism. Tvärtom, totalitarism. -> ingen tryckfrihet, yttrandefrihet, hierarkiskt tänkande, inkomstobalans...hemsk tanke...;)

  2. I förändringens tidsålder är nyliberalismen särskilt stökig på grund av avregleringen; Vi måste lyckas anpassa våra ekonomiska och finansiella system till global styrning och främja det gemensamma bästa. Det viktigaste engagemanget är den globala prioriteringen av alla miljö- och klimatfrågor. Där hittar vi globala lösningar (www.climate-solution.org) och vidtar demokratiska åtgärder genom medborgarrörelser.

Schreibe einen Kommentar