in , ,

Klimat: Vad ska vi äta?

Fabriksjordbruk, bekämpningsmedel, klimatförändringar: effekterna av vårt industrialiserade jordbruk är enorma och regional mat är inte längre vad den brukade vara.

Klimat: Vad ska vi äta?

"När det kommer till CO2-utsläpp är ett konventionellt äpple från Bodensjöregionen mer ett problem än ett ekologiskt äpple från Nya Zeeland."

Christian Pladerer, Ekologiinstitutet ÖÖI

Glada kor på ängen och pratande små grisar: Om du tror på reklam, är lokalt jordbruk ren romantik. Tyvärr är sanningen en annan: kor degraderas till mjölkmaskiner med kraftfoder och selektiv avel. Miljontals hankycklingar dödas varje år eftersom det inte är lönsamt att föda upp dem. Inom grisuppfödning finns det alltid sådana besvär Förening mot djurfabriker avslöjas regelbundet.
Termen "regional", som transporteras som värdefull och hållbar, förlorar sin trovärdighet som ett resultat. Biologiska produkter presterar mycket bättre, men är oftast dyrare - ekologiskt kött kostar dubbelt till tre gånger så mycket.

"Efterfrågan är avgörande: Många köper bara utifrån pris och inser inte längre matens värde", säger Hannes Royer, ekologisk lantbrukare och ordförande i föreningen Land skapar liv. ”Med sitt köp bestämmer konsumenterna dock matens produktion och ursprung.” I Österrike går bara tio procent av hushållsinkomsten till mat. "En iPhone för 700 euro, å andra sidan, är något någon snabbt har råd med", kritiserar Royer.

Bönder kämpar för att överleva

Men är allting verkligen dåligt i vårt jordbruk? Enligt 2018 års klimatskyddsrapport från Federal Environment Agency bidrar jordbruket i Österrike med 10,3 procent till CO2-utsläppen, inklusive ekologiskt jordbruk. "Det handlar också om att stödja lokala bönder", säger Royer och påpekar hur bönder kämpar för att överleva. ”Världsmarknadsförhållandena är brutala, den fria marknaden sätter bönder under enorm press.” Den genomsnittliga österrikiska bonden äger 18 mjölkkor, av vilka många arbetar deltid. För att som icke-ekologisk lantbrukare kunna försörja sig på mjölkproduktion behöver man 40 kor eller fler, beroende på gårdsstruktur. Ett omtänkande mot djurskydd och hållbarhet sker sakta, Österrike ligger trots allt i framkant inom EU med 20 procent ekologiskt jordbruk – dock måste många ekologiska livsmedel som mjölk exporteras. "Kostnaderna och ansträngningen är högre i ekologiskt jordbruk, därav det högre priset för ekologisk mat", förklarar Royer och tillägger: "Naturligtvis skulle regionalt och ekologiskt vara det bästa. Jordbruket bör dock inte ignorera österrikarnas krav.”

Regionalt, ekologiskt eller rättvist?

Produkter som importeras från avlägsna länder får i sin tur kritik på grund av den långa transporten. Livscykelbedömningen av ett livsmedel tar hänsyn till miljöpåverkan från produktion, transport och användning. Men även här är det avgörande om ett livsmedel kommer från konventionellt eller ekologiskt jordbruk: "När det kommer till CO2-utsläpp är ett konventionellt äpple från Bodensjöregionen mer tveksamt än ett ekologiskt äpple från Nya Zeeland", vet Christian Pladerer Ekologiinstitutet. "Eftersom lastfartygen transporterar enorma mängder är CO2-effekten av ett enstaka äpple låg."

När man väljer mellan ett konventionellt lokalt äpple och ett ekologiskt äpple som har rest långt förespråkar Pladerer fortfarande den regionala varianten, eftersom den ekologiska balansräkningen inte tar hänsyn till sociala aspekter som lokala arbetsförhållanden. Med många livsmedel som apelsiner eller bananer utnyttjas arbetare i länderna i söder.
Detta är helt klart fallet med jordgubbar eller sparris, som ofta kan hittas på stormarknadens hyllor strax före den inhemska säsongen. Enligt en studie från VCÖ förorenar ett kilo sparris som flygs in från Sydamerika med flyg klimatet med nästan 17 kilo CO2, vilket är 280 gånger så mycket som sparris köpt i regionen under säsong.

Rättvisa arbetsvillkor

Fairtrade-sigillen garanterar småbönder ett minimipris för sina produkter samt långvariga handelsrelationer, förbjuder barnarbete och uppmuntrar ofta kvinnor i kooperativen. "Rättvis handel står i första hand för humana arbets- och levnadsvillkor", säger Hartwig Kirner, VD för Fairtrade Österrike, "och först efter det för Ekologiskt jordbruk.” I Österrike är 70 procent av Fairtrade-produkterna också ekologiskt certifierade. ”Alla småbrukare har inte råd att byta till ekologiskt jordbruk eftersom det är dyrare och mer komplext. Efterfrågan finns inte alltid där heller."
På tal om arbetsvillkor: Även i Österrike utnyttjas okvalificerade arbetare inom jordbruket. Under skördesäsongen är det vanligt på många österrikiska gårdar att anställa skördearbetare från angränsande EU-länder.

"Exploatering är mer regel än undantag, oavsett om det är ekologiskt eller konventionellt jordbruk", säger Lilla Hajdu från PRO-GE produktionsfacket i Burgenland. "Arbetare är specifikt utvalda som inte talar tyska - men som ofta är överkvalificerade."

Alternativa matcoops

Mat Coops är inköpsgrupper vars medlemmar organiserar inköp av ekologisk mat från regionala bönder. "I grund och botten är rättvisa arbetsvillkor för lönearbetare ett huvudkriterium för alla foodcoops vid val av leverantörer", säger en foodcoop-talesman. Alla välkända företag har dock fast anställda som varit där varje säsong i flera år, oftast från Tjeckien, Slovakien och Ungern.

Ochsenherz Gärtnerhof är en gemensamt organiserad Demeter-gård i Gänserndorf. Modellen för denna form av ekonomi är Community Supported Agriculture (CSA) från USA. Det finns för närvarande 26 gårdar över hela Österrike som är organiserade enligt principen om solidaritetsjordbruk. På Gärtnerhof Ochsenherz delar cirka 300 personer på skörden och finansierar och stödjer odlingen och skötseln av grönsakerna, som trädgårdsmästarna levererar till hela samhället. "Vi sysselsätter mest österrikare och ett rumänskt par - om än året runt", säger Monika Mühr från Gela Ochsenherz.

Hands off: 4 tips för att hålla dig säker!
Produkter med palmolja
– I genomsnitt innehåller varannan livsmedelsprodukt palmolja: i kex, pålägg, snabbköpsprodukter, men också i tvättmedel, kosmetika och agrobränslen. I synnerhet i Indonesien röjas enorma områden med regnskog och torvmossar dräneras för palmoljeplantager. Effekterna på klimatförändringarna är enorma: Indonesien hamnar för närvarande på tredje plats bland länderna med de högsta CO2-utsläppen, efter USA och Kina. Och djurvärlden påverkas också: Orang-utanger och Sumatran tigrar i synnerhet berövas sin livsmiljö till följd av att regnskogen röjs. Alternativ är produkter med lokala oljor som solrosolja eller rapsolja.
Se upp för godkännandestämplar såsom Roundtable for Sustainable Palm Oil (RSPO), Marine Stewardship (MSC) eller Rainforest Alliance (RA): De lovar hållbarhet, men klassas som opålitliga av bland annat Greenpeace.
Plastflaska drycker, särskilt mineralvatten: plast tillverkas av petroleum och plastavfall förorenar vår miljö. Jämförande tester har visat att österrikiskt kranvatten i vissa fall till och med innehåller fler mineraler än kvarvarande mineralvatten.
Kött från konventionellt jordbruk: fabriksodling, antibiotika, metan, förstörelse av regnskog med importerad soja. Detta är bara några av de nyckelord som följer med konventionell djurproduktion. Alternativet är kött från lokala ekologiska gårdar.

Foto / Video: Shutterstock.

skriven av Susanne Wolf

Schreibe einen Kommentar