Den stora omvandlingen: APCC Special Report Structures for a klimatvänligt liv

Det är inte lätt att leva klimatvänligt i Österrike. Inom alla samhällsområden, från arbete och omsorg till boende, rörlighet, kost och fritid, är långtgående förändringar nödvändiga för att långsiktigt möjliggöra ett gott liv för alla utan att gå utanför planetens gränser. Resultaten av vetenskaplig forskning om dessa frågor sammanställdes, granskades och utvärderades av österrikiska toppforskare under en period av två år. Det var så den här rapporten kom till, svaret borde ge på frågan: Hur kan de allmänna samhällsförhållandena utformas på ett sådant sätt att ett klimatvänligt liv är möjligt?

Arbetet med rapporten koordinerades av Dr. Ernest Aigner, som också är Scientist for Future. I en intervju med Martin Auer från Scientists for Future ger han information om rapportens ursprung, innehåll och mål.

Första frågan: Vad har du för bakgrund, vilka områden arbetar du inom?

Fram till förra sommaren var jag anställd vid Wiens ekonomi- och företagsuniversitet vid institutionen för socioekonomi. Min bakgrund är ekologisk ekonomi, så jag har arbetat mycket med gränssnittet mellan klimat, miljö och ekonomi - ur olika perspektiv - och i samband med detta har jag bara under de senaste två åren - från 2020 till 2022 - rapporten "Strukturer för ett klimatvänligt liv” samredigerat och koordinerat. Nu är jag vidHealth Austria GmbH" på avdelningen "Klimat och hälsa", där vi arbetar med kopplingen mellan klimatskydd och hälsoskydd.

Detta är en rapport från APCC, den österrikiska panelen för klimatförändringar. Vad är APCC och vem är det?

APCC är så att säga den österrikiska motsvarigheten till Intergovernmental Panel on Climate Change, på tyska "World Climate Council". APCC är kopplat till det ccca, detta är centrum för klimatforskning i Österrike, och detta publicerar APCC-rapporterna. Den första, från 2014, var en allmän rapport som sammanfattar läget för klimatforskningen i Österrike på ett sådant sätt att beslutsfattare och allmänheten får information om vad vetenskapen har att säga om klimatet i vid bemärkelse. Särskilda rapporter som behandlar specifika ämnen publiceras med jämna mellanrum. Det fanns till exempel en särskild rapport om "Klimat och turism", sedan fanns det en om ämnet hälsa, och den nyligen publicerade "Strukturer för ett klimatvänligt liv" fokuserar på strukturer.

Strukturer: vad är en "väg"?

Vad är "strukturer"? Det låter fruktansvärt abstrakt.

Precis, det är fruktansvärt abstrakt, och vi har såklart haft många debatter om det. Jag skulle säga att två dimensioner är speciella för denna rapport: den ena är att det är en samhällsvetenskaplig rapport. Klimatforskningen är ofta väldigt starkt influerad av naturvetenskapen eftersom den handlar om meteorologi och geovetenskap och så vidare, och denna rapport är mycket tydligt förankrad i samhällsvetenskapen och argumenterar för att strukturer måste förändras. Och strukturer är alla de ramvillkor som kännetecknar vardagen och möjliggör vissa handlingar, omöjliggör vissa handlingar, föreslår vissa handlingar och tenderar att inte föreslå andra handlingar.

Ett klassiskt exempel är en gata. Man skulle först tänka på infrastrukturen, det vill säga allt fysiskt, men sedan finns det också hela det juridiska ramverket, det vill säga de juridiska normerna. De förvandlar gatan till en gata, så det juridiska ramverket är också en struktur. Sedan är en av förutsättningarna för att kunna använda vägen förstås att äga en bil eller att kunna köpa en. I detta avseende spelar även priser en central roll, priser och skatter och subventioner, dessa representerar också en struktur.En annan aspekt är förstås om vägar eller användning av vägar med bil framställs positivt eller negativt – hur man pratar om dem . I den meningen kan man tala om mediala strukturer. Det spelar förstås också roll vem som kör de större bilarna, vem som kör de mindre och vem som cyklar. I detta avseende spelar också social och rumslig ojämlikhet i samhället roll – det vill säga var du bor och vilka möjligheter du har. På så sätt kan man utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv systematiskt arbeta sig igenom olika strukturer och fråga sig i vilken utsträckning dessa respektive strukturer inom respektive ämnesområde försvårar eller enklare ett klimatvänligt liv. Och det var syftet med denna rapport.

Fyra perspektiv på strukturer

Rapporten är uppbyggd dels efter verksamhetsområden och dels efter synsätt, t.ex. B. om marknaden eller om långtgående samhällsförändringar eller tekniska innovationer. Kan du utveckla det lite mer?

Perspektiv:

marknadsperspektiv: Prissignaler för klimatvänligt boende...
innovationsperspektiv: socioteknisk förnyelse av produktions- och konsumtionssystem...
Implementeringsperspektiv: Leveranssystem som underlättar tillräcklighet och motståndskraftiga metoder och sätt att leva...
samhälle-naturperspektiv: förhållandet mellan människa och natur, kapitalackumulation, social ojämlikhet...

Ja, i det första avsnittet beskrivs olika tillvägagångssätt och teorier. Ur samhällsvetenskaplig synvinkel är det tydligt att olika teorier inte kommer fram till samma slutsats. I detta avseende kan olika teorier delas in i olika grupper. I rapporten föreslår vi fyra grupper, fyra olika tillvägagångssätt. Det enda synsätt som är mycket i den offentliga debatten är fokus på prismekanismer och på marknadsmekanismer. En andra, som får allt större uppmärksamhet men inte är lika framträdande, är de olika leveransmekanismerna och leveransmekanismerna: vem tillhandahåller infrastrukturen, vem tillhandahåller den rättsliga ramen, vem tillhandahåller tjänster och varor. Ett tredje perspektiv som vi har identifierat i litteraturen är fokus på innovationer i vid bemärkelse, det vill säga å ena sidan förstås tekniska aspekter av innovationer, men också alla de sociala mekanismer som hör till det. Till exempel med etableringen av elbilar eller e-skotrar förändras inte bara tekniken som de bygger på, utan även de sociala förutsättningarna. Den fjärde dimensionen, det är samhälle-naturperspektivet, det är argumentet att man måste uppmärksamma stora ekonomiska och geopolitiska och sociala långsiktiga trender. Då blir det tydligt varför klimatpolitiken inte är så framgångsrik som man hoppas i många avseenden. Till exempel tillväxtbegränsningar, men också geopolitiska situationer, demokratisk-politiska frågor. Med andra ord hur samhället förhåller sig till planeten, hur vi förstår naturen, om vi ser naturen som en resurs eller ser oss själva som en del av naturen. Det skulle vara samhälle-natur-perspektivet.

Handlingsfälten

Handlingsfälten utgår från dessa fyra perspektiv. Det finns de som ofta diskuteras i klimatpolitiken: rörlighet, boende, kost och så flera andra som inte diskuterats så ofta, som förvärvsarbete eller omsorgsarbete.

Verkningsområden:

Bostad, kost, rörlighet, förvärvsarbete, omsorgsarbete, fritid och semester

Rapporten försöker sedan identifiera strukturer som kännetecknar dessa verksamhetsområden. Till exempel bestämmer det rättsliga ramverket hur klimatvänliga människor lever. Styrningsmekanismerna, till exempel federalism, vem som har vilka beslutsbefogenheter, vilken roll EU har, är avgörande för i vilken utsträckning klimatskyddet upprätthålls eller hur juridiskt bindande en klimatskyddslag införs – eller inte. Sedan fortsätter det: ekonomiska produktionsprocesser eller ekonomin som sådan, globaliseringen som global struktur, finansmarknaderna som global struktur, social och rumslig ojämlikhet, tillhandahållande av välfärdsstatliga tjänster och naturligtvis fysisk planering är också ett viktigt kapitel. Utbildning, hur utbildningssystemet fungerar, om det också är inriktat på hållbarhet eller inte, i vilken utsträckning de nödvändiga färdigheterna lärs ut. Sedan är det frågan om media och infrastruktur, hur mediesystemet är uppbyggt och vilken roll infrastrukturer spelar.

Strukturer som hindrar eller främjar klimatvänliga åtgärder inom alla verksamhetsområden:

Juridik, styrning och politiskt deltagande, innovationssystem och politik, utbud av varor och tjänster, globala varukedjor och arbetsfördelning, monetära och finansiella system, social och rumslig ojämlikhet, välfärdsstat och klimatförändringar, fysisk planering, mediadiskurser och strukturer, utbildning och vetenskap, nätverksinfrastrukturer

Transformationsvägar: Hur tar vi oss härifrån till dit?

Allt detta, från perspektiven, till handlingsfälten, till strukturerna, kopplas i ett sista kapitel för att bilda transformationsvägar. De bearbetar systematiskt vilka designalternativ som har potential att främja klimatskyddet, vilket stimulerar varandra där det kan finnas motsägelser, och huvudresultatet av detta kapitel är att det finns mycket potential i att föra samman olika tillvägagångssätt och olika designalternativ av olika strukturer tillsammans. Detta avslutar rapporten som helhet.

Möjliga vägar till transformation

Riktlinjer för en klimatvänlig marknadsekonomi (Prissättning av utsläpp och resursförbrukning, avskaffande av klimatskadliga subventioner, öppenhet för teknik)
Klimatskydd genom samordnad teknikutveckling (statlig samordnad teknisk innovationspolitik för att öka effektiviteten)
Klimatskydd som statlig försörjning (Statligt samordnade åtgärder för att möjliggöra ett klimatvänligt boende, t.ex. genom fysisk planering, investeringar i kollektivtrafik; rättsliga regler för att begränsa klimatskadliga metoder)
Klimatvänlig livskvalitet genom social innovation (social omorientering, regionala ekonomiska cykler och tillräcklighet)

Klimatpolitiken sker på mer än en nivå

Rapporten är mycket relaterad till Österrike och Europa. Den globala situationen behandlas i den mån det finns en interaktion.

Ja, det speciella med denna rapport är att den hänvisar till Österrike. Enligt min åsikt är en av svagheterna med dessa rapporter från IPCC:s mellanstatliga panel om klimatförändringar att de alltid måste ta ett globalt perspektiv som utgångspunkt. Efter det finns även underkapitel för respektive regioner som Europa, men mycket klimatpolitik sker på andra nivåer, vare sig det är kommunalt, distrikt, statligt, federalt, EU... Så rapporten hänvisar starkt till Österrike. Det är också syftet med övningen, men Österrike förstås redan som en del av en global ekonomi. Det är därför det också finns ett kapitel om globalisering och ett kapitel relaterat till globala finansmarknader.

Det står också "strukturer för ett klimatvänligt liv" och inte för ett hållbart liv. Men klimatkrisen är en del av en omfattande hållbarhetskris. Är det historiskt, eftersom det är den österrikiska panelen för klimatförändringar, eller finns det en annan anledning?

Ja, det är i grunden anledningen. Det är en klimatrapport så fokus ligger på ett klimatvänligt boende. Men tittar man på den aktuella IPCC-rapporten eller den aktuella klimatforskningen kommer man relativt snabbt fram till att den rena fokuseringen på utsläpp av växthusgaser faktiskt inte kommer att vara effektiv. Därför har vi på rapporteringsnivå valt att förstå Green Living på följande sätt: "Klimatvänligt boende säkerställer permanent ett klimat som möjliggör ett bra liv inom planetens gränser." I denna förståelse ligger å ena sidan en betoning på att det finns ett tydligt fokus på det goda livet, vilket innebär att grundläggande sociala behov ska tryggas, att det finns grundläggande försörjning, att ojämlikheten minskar. Detta är den sociala dimensionen. Å andra sidan är det frågan om planetära gränser, det handlar inte bara om att minska utsläppen av växthusgaser, utan att den biologiska mångfaldskrisen också spelar roll, eller fosfor- och nitratkretslopp etc, och i den meningen det klimatvänliga livet är mycket bredare förstås.

En rapport bara för politik?

Vem är rapporten avsedd för? Vem är adressaten?

Å ena sidan är adresserna alla de som fattar beslut som gör ett klimatvänligt liv lättare eller svårare. Detta är naturligtvis inte lika för alla. Å ena sidan definitivt politik, särskilt de politiker som har specialkompetens, uppenbarligen Klimatskyddsdepartementet, men givetvis också Arbets- och näringsdepartementet eller Social- och hälsovårdsdepartementet, även utbildningsdepartementet. Så respektive tekniska kapitel vänder sig till respektive departement. Men även på statlig nivå avgör alla som har kompetensen, även på samhällsnivå, och givetvis även företag i många avseenden om ett klimatvänligt boende möjliggörs eller försvåras. Ett uppenbart exempel är om respektive laddinfrastruktur finns tillgänglig. Mindre diskuterade exempel är om arbetstidsarrangemangen gör det möjligt att överhuvudtaget leva klimatvänligt. Om jag kan arbeta på ett sådant sätt att jag kan röra mig klimatvänligt på fritiden eller på semestern, om arbetsgivaren tillåter eller tillåter att jobba hemifrån, vilka rättigheter är detta förknippat med. Dessa är då även adressater...

Protest, motstånd och samhällsdebatt är centralt

...och naturligtvis samhällsdebatten. För det framgår faktiskt ganska tydligt av denna rapport att protest, motstånd, offentlig debatt och uppmärksamhet i media kommer att vara nyckeln till ett klimatvänligt boende. Och rapporten försöker bidra till en informerad samhällsdebatt. Med målet att debatten utgår från det aktuella forskningsläget, att den analyserar utgångsläget relativt nyktert och försöker förhandla fram designalternativ och genomföra dem på ett samordnat sätt.

Och läses rapporten nu i departementen?

Det kan jag inte bedöma eftersom jag inte vet vad som läses i departementen. Vi har kontakt med olika aktörer och i vissa fall har vi redan hört att sammanfattningen åtminstone har lästs av talare. Jag vet att sammanfattningen har laddats ner många gånger, vi får hela tiden förfrågningar om olika ämnen, men vi skulle naturligtvis vilja ha mer uppmärksamhet i media. Det var en Presskonferens med herr Kocher och fru Gewessler. Detta mottogs även i media. Det finns alltid tidningsartiklar om det, men visst finns det fortfarande utrymme för förbättringar ur vår synvinkel. Särskilt kan man ofta hänvisa till rapporten när vissa argument framförs som är ohållbara ur ett klimatpolitiskt perspektiv.

Hela vetenskapssamfundet var involverat

Hur var processen egentligen? 80 forskare var inblandade, men de har inte påbörjat någon ny forskning. Vad gjorde de?

Ja, rapporten är inte ett original vetenskapligt projekt, utan en sammanfattning av all relevant forskning i Österrike. Projektet finansieras av klimatfond, som också initierade detta APCC-format för 10 år sedan. Sedan inleds en process där forskare kommer överens om att ta olika roller. Sedan söktes medlen för samordningen och sommaren 2020 påbörjades den konkreta processen.

Precis som med IPCC är detta ett mycket systematiskt tillvägagångssätt. För det första finns det tre nivåer av författare: det finns huvudförfattarna, en nivå under huvudförfattarna och en nivå under de bidragande författarna. De samordnande författarna har huvudansvaret för respektive kapitel och börjar skriva ett första utkast. Detta utkast kommenteras sedan av alla andra författare. Huvudförfattarna måste svara på kommentarerna. Kommentarerna är inarbetade. Sedan skrivs ytterligare ett utkast och hela vetenskapssamfundet uppmanas att kommentera igen. Kommentarerna besvaras och införlivas igen, och i nästa steg upprepas samma procedur. Och på slutet tas externa aktörer in och ombeds säga om alla kommentarer har tagits upp på ett adekvat sätt. Det är andra forskare.

Det betyder att inte bara de 80 författarna var inblandade?

Nej, det fanns fortfarande 180 recensenter. Men det är bara den vetenskapliga processen. Alla argument som används i rapporten ska vara litteraturbaserade. Forskare kan inte skriva sin egen åsikt, eller vad de tror är sant, utan i själva verket kan de bara komma med argument som också finns i litteraturen, och de måste sedan utvärdera dessa argument utifrån litteraturen. Du måste säga: Detta argument delas av hela litteraturen och det finns mycket litteratur om det, så det tas för givet. Eller så säger de: Det finns bara en publikation om detta, bara svaga bevis, det finns motsägelsefulla åsikter, då måste de citera det också. I detta avseende är det en utvärderande sammanfattning av forskningsläget med hänsyn till den vetenskapliga kvaliteten på respektive utlåtande.

Allt i rapporten är baserat på en litteraturkälla och i detta avseende ska påståendena alltid läsas och förstås med hänvisning till litteraturen. Vi såg då också till att i Sammanfattning för beslutsfattare varje mening står för sig själv och det framgår alltid vilket kapitel denna mening syftar på, och i respektive kapitel går det att undersöka vilken litteratur denna mening refererar till.

Intressenter från olika delar av samhället var involverade

Hittills har jag bara talat om den vetenskapliga processen. Det var en åtföljande, mycket omfattande intressentprocess, och som en del av denna fanns även en online-workshop och två fysiska workshops med vardera 50 till 100 intressenter.

vilka var de Var kom de ifrån?

Från näringsliv och politik, från klimaträttsrörelsen, från administration, företag, civilsamhället – från en mängd olika aktörer. Alltså så brett som möjligt och alltid i förhållande till respektive ämnesområde.

Dessa människor, som inte var vetenskapsmän, var tvungna att arbeta sig igenom det nu?

Det fanns olika tillvägagångssätt. En var att du kommenterade respektive kapitel på nätet. De fick jobba igenom det. Den andra var att vi anordnade workshops för att få en bättre inblick i vad intressenterna behöver, det vill säga vilken information som är till hjälp för dem, och å andra sidan om de fortfarande har några indikationer på vilka källor vi fortfarande bör beakta. Resultaten av intressentprocessen presenterades i en separat intressentrapport publiceras.

Mycket frivilligt oavlönat arbete lades ner i rapporten

Så allt som allt en mycket komplex process.

Det här är inget man bara skriver ner kort. Den här sammanfattningen för beslutsfattare: vi arbetade med den i fem månader... Totalt har drygt 1000 till 1500 kommentarer tagits med, och 30 författare läste den verkligen flera gånger och röstade på varje detalj. Och den här processen sker inte i ett vakuum, men det hände faktiskt i huvudsak obetalt, det måste sägas. Betalningen för den här processen var för samordningen, så jag fick pengar. Författarna har fått ett litet erkännande som aldrig, aldrig speglar deras ansträngningar. Granskarna fick inga medel, inte heller intressenterna.

En vetenskaplig grund för protesten

Hur kan klimaträttsrörelsen använda denna rapport?

Jag tror att rapporten kan användas på många olika sätt. Det bör i alla fall föras in väldigt starkt i samhällsdebatten och politikerna bör också göras medvetna om vad som är möjligt och vad som är nödvändigt. Det finns många designalternativ. En annan viktig punkt här är att rapporten mycket tydligt påpekar att om det inte finns ett större engagemang från alla aktörer så kommer klimatmålen helt enkelt att missas. Detta är det aktuella forskningsläget, det finns konsensus i rapporten, och detta budskap måste komma ut till allmänheten. Klimaträttsrörelsen kommer att hitta många argument för hur klimatvänligt boende kan ses i ett sammanhang med inkomst- och förmögenhetsskillnader. Även betydelsen av den globala dimensionen. Det finns många argument som kan skärpa klimaträttviserörelsens bidrag och sätta dem på en bättre vetenskaplig grund.

Det finns också ett budskap i rapporten som lyder: "Genom kritik och protest har civilsamhället tillfälligt fört klimatpolitiken i centrum för offentliga debatter världen över från 2019 och framåt", så det är relativt tydligt att detta är väsentligt. ”Det samordnade agerandet av sociala rörelser som t.ex. B. Fridays for Future, vilket resulterade i att klimatförändringar diskuterades som ett socialt problem. Denna utveckling har öppnat ett nytt handlingsutrymme klimatpolitiskt. Miljörörelser kan dock bara utveckla sin potential om de får stöd av inflytelserika politiska aktörer inom och utanför regeringen sitter i respektive beslutsfattande positioner, som sedan faktiskt kan genomföra förändringar.

Nu är rörelsen också ute efter att förändra dessa beslutsstrukturer, maktbalansen. Om du till exempel säger: ja, medborgarnas klimatråd mår bra, men det behöver också kompetens, det behöver också beslutanderätt. Något sådant skulle faktiskt vara en väldigt stor förändring i våra demokratiska strukturer.

Ja, rapporten säger lite eller ingenting om klimatrådet eftersom det ägde rum samtidigt, så det finns ingen litteratur som skulle kunna tas upp. I och för sig skulle jag hålla med dig där, men inte utifrån litteratur, utan utifrån min bakgrund.

Kära Ernest, tack så mycket för intervjun!

Rapporten kommer att publiceras som en open access-bok av Springer Spektrum i början av 2023. Tills dess handlar det om respektive kapitel CCCAs hemsida tillgängliga.