Byggkoncept: Bygga säkert i framtiden

Bortsett från önskan om mer ekologi: Klimatåtgärderna har länge haft en juridiskt bindande aspekt som kommer att få allt större genomslag de kommande åren. När det gäller klimatförändringar och överenskomna EU-klimatmål har betydelsen av hållbart byggande och renovering ökat ännu mer. Av denna anledning lanserades den "Nationella planen" 2012, som successivt specificerar minimistandarderna för energieffektivitet i nybyggda byggnader och större renoveringar fram till 2020. Det innebär att hållbart byggande krävs enligt lag. När det gäller värdebevarandet av det planerade huset bör minimistandarden sättas något högre.

Faktorekonomi

Faktum är: argumentet att hållbara byggnader inte skulle löna sig är inte korrekt. (Alternativ rapporterats). Helst kostar ett hållbart, energieffektivt hus inte mer än sin konventionella motsvarighet. Som med alla produkter är det mycket viktigare att hitta rätt företag som erbjuder rätt kunnande till ett bra pris. Men merkostnaderna lönar sig också, för med tanke på framtida höga energipriser sparar de hållbara byggnaderna en hel del driftskostnader över användningscykeln. Summan av kardemumman är att du kommer ut ekonomiskt billigare eller åtminstone lika bra – med gott samvete och betydligt större boendekomfort. Om du inte vill tro det kan du få omfattande information: Mediekontoret för hållbart byggande (www.nachhaltiges-bauen.jetzt) ​​tillhandahåller till exempel ett flertal studier och beräkningar samt analyser av redan bebodda byggnader .

faktor ekologi

Att hållbarhet lönar sig ekologiskt borde faktiskt vara ostridigt 2016. Men även här sprider sig skepsisen gång på gång, till exempel när det gäller den ekologiska känslan av värmeisolering, särskilt polystyren. Även här har fakta länge legat på bordet: Även om värmeisolerande kompositsystem som EPS-paneler egentligen är petroleumprodukter består de av 98 procent luft och endast två procent polystyren. Användningen av olja i isolering betalar sig därför inom en kort tidsperiod, eftersom en multipel av eldningsolja eller motsvarande sparas. Summan av kardemumman: Att inte isolera är skadligt för miljön. Bortsett från det finns det många alternativa isoleringsmaterial att välja mellan, några tillverkade av förnybara råvaror.

faktor försörjningstrygghet energi

Och många hållbara byggnadskoncept ger ytterligare ett stort plus: Genom användningen av solceller, solenergi, geotermisk energi och Co. tas även framtidens energi tillvara. Du behöver inte förlita dig helt på självförsörjning med energi. Det lovande credo är energieffektivitet i kombination med lite självförsörjning. Detta kan skjutas till den nuvarande Ideal Plus Energy-byggnaden: ett hus som producerar mer energi än det använder.

nationell plan

Som en del av en "nationell plan" skapade det österrikiska institutet för byggteknik (OIB) ökande minimikrav för övergripande energieffektivitet i nybyggnationer och renoveringar för åren 2014 till 2020. OIB:s riktlinje 6 definierar gradvis de byggrättsliga standarderna vartannat år tills värdena för en nästan nollenergibyggnad uppnås 2020 och är därför giltiga enligt byggrätt. Minimikraven för övergripande energieffektivitet kan uppnås antingen genom bättre termisk kvalitet på klimatskalet eller genom ökad användning av förnybara energikällor.
Alla nya byggnader måste därför vara "nästan energisjälvförsörjande" (nästan nollenergihus) från 2020, offentliga byggnader till och med 2018. Termiska miniminormer är obligatoriska vid större renoveringar som påverkar mer än 25 procent av byggnadsskalet. För att bättre beskriva byggnaders totala energieffektivitet krävs ytterligare energiindikatorer som går utöver värmebehovet (HWB). Vid försäljning och uthyrning måste energieffektivitetsindikatorer anges, i Österrike sedan 2012 värdena för energicertifikatet.

Hållbara byggkoncept

Dessutom finns det flera byggnadskoncept att välja mellan, som alla medför många, ibland olika, fördelar för människor och miljö. Du kan bestämma dig för ett koncept eller fritt kombinera tekniska element och funktioner. Det som i slutändan räknas är dock det tekniska kunnandet hos de experter som fått i uppdrag att säkerställa funktionalitet. För: Numera är en modern byggnad en högteknologisk produkt.

valens

För bättre förståelse när man jämför byggnadskoncepten gäller följande värde: Nollenergibyggnader markerar minimistandarden för hållbart byggande. Detta följs av passivhus och solhus, vars begrepp om "energieffektivitet vs. solenergi" är ganska olika. Plusenergihuset, som genererar mer energi än det förbrukar, är just nu den mest långtgående lösningen.

Byggnadskoncept: Huset med lägst energi

Det lägsta energihuset, som motsvarar den framtida byggnadsstandarden, kännetecknas av ett utmärkt termiskt byggnadsskal. Det kommer väldigt nära passivhuset vad gäller energieffektivitet och lufttäthet. Ytterligare användning av förnybar energi som solceller eller solenergi samt kontrollerad bostadsutrymmesventilation med värmeåtervinning är inte absolut nödvändig, men rekommenderas.
En del av konceptet är också en kompakt design för att minska värmeförluster, orientering mot solen och undvikande av köldbryggor.
Enligt EU:s byggnadsdirektiv ska varje offentlig byggnad vara "nästan energisjälvförsörjande" från 2018 och alla byggnader från 2020, det vill säga nästan nollenergihus eller "NearlyZeroEnergy Buildings".

Byggkoncept: Passivhuset

Kraven på passivhuset är mycket högre: För att uppnå ett värmebehov på mindre än 15 kWh/m².a (enligt PHPP) måste respektive passivhusstandard uppfyllas för komponenter, till exempel en värmeöverföringskoefficient U -värde på minst 0,80 för fönster ,0,15 W/(m²K)) och ett U-värde på 50 W/(m²K) för värmeisolering. På grund av den speciella lufttätheten (test med under-/övertryck på 0,6 pascal mindre än 75 husvolym per timme) krävs kontrollerad bostadsrumsventilation med värmeåtervinning. I passivhuset återförs minst XNUMX procent av värmen från frånluften till friskluften via en värmeväxlare, vilket gör att ett behagligt inomhusklimat kan uppnås utan separat värmesystem och utan luftkonditionering. Du kan fortfarande ventilera.
Passivhusteknik har funnits i mer än 20 år. 1991 genomfördes det första projektet i Tyskland. Det första passivhuset i Österrike byggdes 1996 i Vorarlberg (Sonnenplatz, 2006). Hittills (från och med 2010) finns det cirka 760 dokumenterade passivhus i Österrike. Eftersom inte alla föremål är dokumenterade är det "orapporterade antalet" av de befintliga passivhusen betydligt högre. Antalet befintliga passivhus uppskattas till 6.850 XNUMX och trenden stiger.

Byggkoncept: Solhuset

Konceptet med solhuset skiljer sig mycket från de andra. Fokus ligger här inte på energieffektivitet, utan på den omfattande användningen av gratis solenergi. Genom att lagra värmen i isolerade vattentankar kan solenergin användas året runt för varmvatten och rumsuppvärmning. På vintern ger små eldstäder eller pelletskaminer stöd. Allmänna kriterier för solhuset är bra värmeisolering, mer än 50 procent soltäckning av värme och varmvatten samt tilläggsvärme med enbart förnybara energikällor som ved.
Termen myntades av Sonnenhaus-institutet i Straubing (D). Det första helt soluppvärmda bostadshuset i Europa byggdes 1989 i Oberburg, Schweiz.

Byggkoncept: plusenergihuset

Konceptet med energiplushus motsvarar i huvudsak passivhusets. Genom den ökade användningen av förnybar energi som solceller, solvärmeenergi eller geotermisk energi uppnås dock totalt sett en positiv energibalans, det vill säga ett överskott av energi genereras. Den energi som krävs för uppvärmning och varmvatten genereras i eller på själva huset.
Om balansen är balanserad talar man om ett nollenergihus. Byggnader som inte kräver någon extern energi anses vara självförsörjande med energi.

Foto / Video: Shutterstock.