Menschenrechte

Mänskliga rättigheter är en självklarhet för vårt samhälle idag. Men när det gäller att definiera dem, har många av oss det svårt. Men vad är mänskliga rättigheter i alla fall? Mänskliga rättigheter är de rättigheter som varje människa har lika rätt till på grund av sin mänskliga natur.

Utveckling 

1948 definierade de då 56 medlemsländerna i FN för första gången rättigheter som alla i världen borde ha rätt till. Så skapades det mest kända mänskliga rättighetsdokumentet ”Den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter” (UDHR) som samtidigt utgör grunden för internationellt skydd för de mänskliga rättigheterna. Tidigare handlade frågan om mänskliga rättigheter bara om respektive nationella konstitution. Motiveringen för reglering på internationell nivå var att säkerställa säkerhet och fred efter de två världskrigen.

I denna förklaring fastställdes 30 artiklar som för första gången i mänsklighetens historia bör gälla alla - oavsett nationalitet, religion, kön, ålder etc. Viktiga delar av UDHR är till exempel rätten till liv och frihet, förbudet mot tortyr, Slaveri och slavhandel, yttrandefrihet, religionsfrihet osv. 1966 utfärdade FN också ytterligare två avtal: den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Tillsammans med UDHR bildar de ”International Bill of Human Rights”. Dessutom finns det ytterligare FN-konventioner, till exempel Genèves flyktingkonvention eller konventionen om barnets rättigheter.

Dimensioner och skyldigheter relaterade till mänskliga rättigheter

De individuella mänskliga rättigheterna från dessa avtal kan i grunden delas in i tre dimensioner. Den första dimensionen visar alla politiska och medborgerliga friheter. Dimension två består av ekonomiska, sociala och kulturella mänskliga rättigheter. De kollektiva rättigheterna (gruppernas rättigheter) utgör i sin tur den tredje dimensionen.

Mottagaren av dessa mänskliga rättigheter är den enskilda staten som måste följa vissa skyldigheter. Staternas första plikt är skyldigheten att respektera, det vill säga stater måste respektera mänskliga rättigheter. Skyddsplikten är den andra plikten som stater måste följa. Du måste förhindra kränkningar av de mänskliga rättigheterna, och om det redan har skett en kränkning måste staten ge ersättning. Staternas tredje plikt är att skapa förutsättningar för att kunna förverkliga mänskliga rättigheter (garantiförpliktelse).

Ytterligare regler och avtal

Förutom staterna kontrollerar även Human Rights Council i Genève och många icke-statliga organisationer (t.ex. Human Rights Watch) efterlevnad av mänskliga rättigheter. Human Rights Watch använder den internationella allmänheten för att å ena sidan uppmärksamma brott mot mänskliga rättigheter och å andra sidan sätta press på politiska beslutsfattare. Förutom internationellt reglerade mänskliga rättigheter finns det andra regionala mänskliga rättighetsavtal och institutioner, såsom Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter, den afrikanska stadgan om mänskliga rättigheter och folkens rättigheter och den amerikanska konventionen om mänskliga rättigheter.

Mänskliga rättigheter är viktiga långvariga principer. Utan dem skulle det inte finnas någon rätt till utbildning, ingen yttrandefrihet eller religion, inget skydd mot våld, förföljelse och mycket mer. Trots den långtgående uppfattningen om mänskliga rättigheter sker kränkningar och åsidosättande av mänskliga rättigheter varje dag, även i västländer. Internationell observation, upptäckt och rapportering av sådana incidenter utförs främst av icke-statliga organisationer (särskilt Amnesty International) och visar att, trots att rättigheter upprättas, är en motsvarande kontroll av efterlevnad nödvändig.

Foto / Video: Shutterstock.