in ,

Vad gör danskarna så lyckliga?

I år 2017 nådde Danmark första platsen i det globala sociala framstegsindexet och det andra i FN: s världslycksrapport. Vad gör danskarna rätt? Alternativet har undersökt.

lycklig

"Danmark och Norge är länder med störst tillit till andra människor."
Christian Bjørnskov, Aarhus Universitet

Kan ett land tillgodose medborgarnas grundläggande behov? Ger det förutsättningar för individer och samhällen att förbättra och behålla sitt välbefinnande? Och har alla medborgare chansen att fullt ut utnyttja sin potential? Dessa är de frågor som Social Progress Index (SPI) försöker svara varje år för så många stater över hela världen som möjligt med en komplex meta-studie. För Danmark kan du svara på alla dessa frågor på följande sätt: Ja! Yes! Yes!

Danmark har därför nått 2017 SPI: s toppunkt. Egentligen är resultatet inte förvånande, skriv författarna till "Social Progress Index" i sin rapport. Danmark har länge beundrats för sitt framgångsrika sociala system och dess höga livskvalitet. Tidigt 2017 innan SPI publicerades, vilket förklarades "typiska danska" livsstil för många tyska medier även de senaste företagets trender: (hügge talat) "Hygge" kallas och skulle kunna översättas "comfort". Du sitter hemma eller i naturen med familj och vänner tillsammans, äter och dricker väl, pratar och är bara glad. På sommaren kom även en tidskrift med samma namn på marknaden i Tyskland, där du kan se många ljusa människor.

"En bekant sa en gång att vi danska är så glada för att vi har så låga förväntningar", säger Dane Klaus Pedersen med nöjen. Klaus är 42 år gammal, bor i Århus, näst största stad i Danmark, och driver ett filmbolag i tio år. "Jag är ganska nöjd med mitt liv", konstaterar han, "Det enda som stör mig i Danmark, är de höga skatter och vädret." Vädret kan inte ändra bra, men å andra sidan finns det ljus, filtar och " Hygge ", se ovan. Och skatterna?

"I Danmark och Norge säger 70 procent av de svarande att de flesta människor kan lita på, med bara 30 procent i resten av världen."

Danmark anses vara ett högskattigt land, men i OECD-jämförelsen är det bara något över genomsnittet av 36-procenten. OECDs övre del är Belgien med en skattesats av 54 procent, Österrike har 47,1 procent, Danmark 36,7 procent. I de flesta länder utgörs denna andel av inkomstskatt och socialförsäkringsavgifter såsom sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, olycksfallsförsäkring etc. medan det i Danmark endast betalas inkomstskatt och arbetsgivaren har en liten del av sociala avgifter. Omfattande sociala förmåner finansieras således av staten från inkomstskatt, vilket ger medborgarna intrycket att dessa förmåner är fria.
"Vi är mycket privilegierade, säger 38-årets projektledare Nicoline Skraep Larsen, som har två barn i åldern fyra och sex år. I Danmark är skolan och studien gratis, för studien får du även ekonomiskt stöd. De flesta eleverna skulle fortfarande behöva arbeta på sidan, särskilt om de bor i dyra Köpenhamn, men de viktigaste sakerna tas hand om. "Så får alla chansen att studera, oavsett hur mycket pengar dina föräldrar har," säger Nicoline. Därför är danskarna välutbildade, vilket också innebär en högre inkomst. I Danmark är det självklart att kvinnor och män arbetar lika. En kvinna får stanna hemma i ett år efter barnets födelse, för tiden efter kommer det att finnas tillräckligt med barnomsorgsställen som inte kostar mycket.
Barn och familj är mycket viktiga i Danmark. "Att man är van vid från kontoret, eftersom du måste plocka upp barnen, alltid accepterat", konstaterar Sebastian Campion, som arbetar som designer i ett internationellt företag i Köpenhamn och har även några barn. Officiellt är den veckovisa arbetstiden i Danmark 37 timmar, men många skulle öppna den bärbara datorn på kvällen när barnen är i sängen. Nicoline tror inte att det är dåligt. Hon arbetar antagligen 42 timmar i veckan, men hon skulle inte tänka på att arbeta övertid, för att hon uppskattade den lätta flexibiliteten.

SPI framhäver också tillgängligheten av prisvärda bostäder i Danmark. De som inte tjänar tillräckligt, med en viss väntetid har möjlighet att hyra ett bostadshus, vilket kostar ungefär hälften så mycket som på den öppna marknaden. Även om du blir sjuk, förlorar jobbet, är oförmåga eller vill gå i pension - för nästan alla svåra livssituationer på danskarna finns det sociala nätverket. Medborgarnas rättigheter hålls också höga, även om Danmark inte har sparats de senaste åren genom ett förskjut i rätten till Europeiska unionen och isolering från flyktingar och invandrare. För vissa är sociala förmåner redan för mycket och de skulle klaga på att deras skatter skulle kräva att de skulle få andra som av någon anledning inte fungerar, observerar Klaus Pedersen.

Lycklig genom förtroende och ödmjukhet

Att säga att du är mer eller bättre än någon annan är tabu i Danmark. Den danska norska författaren Aksel Sandemose har beskrivit 1933 i en roman som spelar i den fictiva byn Jante. Sedan dess kallas detta tabu som "Janteloven", som "Jante Law".

Jante Code of Conduct - och glad?

Jantelagen (Dan / Norw.. Janteloven, Schwed. Jantelagen) är en standard term som (1899-1965) roman "En flykting korsar sitt spår" på Aksel sands Moses (En flyktning krysser SITT spor, 1933) tillbaka , Det Sandemose beskriver småsinta atmosfären i en liten dansk stad som heter Jante och trycket att anpassa sig, vilken familj och sociala miljö på förfallande pojkar Espen Arnakke motion.
Jantes lag har blivit uppfattad som en uppförandekod av sociala regler för den skandinaviska kultursfären. Koden beror förmodligen sin tvetydighet gentemot allmänheten på grund av sin ambivalens: den betraktas positivt av vissa som en begränsning av egoistisk strävan efter framgång; andra ser Jants lag som undertryckande av individualitet och personlig utveckling.
I ett antropologiskt perspektiv Janteloven kan tyda på en möjlig typisk skandinavisk återhållsamhet i socialt samspel: läggs på dagen blygsamhet undviker avund och garanterar framgång kollektivet.
de.wikipedia.org/wiki/Janteloven

Men allt som inte förklarar varför danskarna inte bara betraktas som de mest socialt progressiva utan också nordmännen, de lyckligaste människorna i världen. Ett svar kan vara Christian Bjørnskov, forskare vid University of Aarhus sa: "Danmark och Norge är de länder där störst tillit till andra människor" Under de två länderna 70 procent av de tillfrågade skulle säga att de flesta människor I resten av världen finns det bara 30 procent. Tillit är något man lär sig från födseln, en kulturtradition, men i Danmark är den välgrundad, säger Christian Bjørnskov. Lagar formuleras tydligt och lydas, administrationen fungerar väl och transparent, korruption är sällsynt. Det antas att alla agerar korrekt. Klaus Pedersen bekräftar detta: "Jag gör bara affärer genom handslag."
Klaus har bott i Schweiz i några år, där skatterna är mycket lägre och sociala förmåner är lägre. Lyckningsrapporten sätter Schweiz på fjärde plats och femte i SPI 2017. Stigen till lycka är uppenbarligen väldigt annorlunda.

Social Progress Index - glad?

Social Progress Index (SPI) är sedan 2014 beräknas av en forskargrupp ledd av ekonomiprofessor Michael Porter vid Harvard Business School för alla länder i världen, för vilka tillräckliga uppgifter finns tillgängliga, i år 2017 var 128 länderna. en uppsjö av studier från internationella organisationer och institutioner att medellivslängden, hälsa, sjukvård, vatten och sanitet, bostäder, säkerhet, utbildning, information och kommunikation, miljö, mänskliga rättigheter, frihet, tolerans och integration är grunden. Tanken är en motsvarighet till bruttonationalprodukten (BNP) för att få de enda mäter ekonomisk framgång i ett land, men inte sociala framsteg. Indexet publiceras av den ideella organisationen Social Progress imperativ, baserat på arbetet av Amartya Sen, Douglass North och Joseph Stiglitz och vill bidra till att uppnå en hållbar utveckling mål.
Den högsta sociala framsteg har Danmark med 90,57 poäng, följt av Finland (90,53), Island och Norge (beroende 90,27) och Schweiz (90,10). Danmark presterar bra på alla områden, med undantag av hälsa och förväntad livslängd, som ligger i genomsnitt runt 80,8 år, i grannlandet är det 82,2. Studier tyder på att Danmarks högre tobaks- och alkoholkonsumtion är skyldig.

Alperna förlorar en plats jämfört med föregående år, men räknar fortfarande med den lilla cirkeln i de länderna med mycket höga sociala framsteg. För att möta grundläggande mänskliga behov lyckas Österrike till och med ranka 5. Utöver tillgängligheten till bostadshus och personlig säkerhet, omfattar denna kategori även tillgång till dricksvatten och sanitära anläggningar. I de andra två huvudkategorierna "Grundläggande välfärd" och "Möjligheter och möjligheter" är Österrike rankad 9 och 16. Trots det mycket positiva totalresultatet ligger Österrike under det förväntade värdet på vissa områden. Om BNP jämförs med graden av social utveckling, finns det ett tydligt behov av att komma ikapp, särskilt när det gäller lika möjligheter och utbildning samt social tolerans.
Med 64,85 Social Progress Indexs totala poäng på 100 poäng ser vi en liten förbättring i år (2016: 62,88 poäng). Trots att globala sociala framsteg äger rum varierar det avsevärt i svårighetsgrad och hastighet, beroende på region. Social Progress Index har analyserat 128 länder över hela världen för 50 sociala och miljömässiga faktorer.
www.socialprogressindex.com

Foto / Video: Shutterstock.

skriven av Sonja Bettel

Schreibe einen Kommentar