Öppenhet: Under ledning av sekretess

Österrike tycker om att se sig själv som en modern demokrati. Men vad gäller offentlig information är det en senblomare. Tillsammans med Luxemburg är det enda landet i den gamla EU som ännu inte har en modern informationsfrihetsrätt och är den enda i EU där officiell sekretess fortfarande finns i konstitutionen.

Har du någonsin undrat på vilken grund politiska beslut fattas i Österrike? Vilka företag i Österrike är subventionerade eller i vilka länder österrikiska företag exporterar vilka? Varför kommunfullmäktige har just beslutat att utöka ett kartspår? Med vilka slutar myndigheterna avtal på våra vägnar och hur struktureras de? Vilka studier har beställts av myndigheter och vilka resultat avslöjar dem? Tyvärr är alla dessa frågor som man, åtminstone i detta land, inte får svar på.

När människor som följer händelserna i världen mer eller mindre uppmärksam, vi är ganska nöjda ändå att leva i ett land där man får betalt sin lön i tid, bubblande bra vatten från kranen och du så småningom alltid hittar en parkeringsplats. Med alla de bekvämligheter som livet här - åtminstone för de flesta - för med sig, har vi inte ens inser att vi lever mitt i en censur. Eftersom vi bara får svar om de är politiskt önskvärda eller åtminstone inte känsliga.

Översikt Öppenhet - Transparenslagar är inget nytt, tänker dig. Som det första landet Sverige redan hade antagit 1766 en Freedom of Information Act, som dock till stor del motiveras av det faktum att parlamentet krävde större öppenhet från kungen. Efter att Finland följde i 1951, 1966 1970 USA och Norge. Efter nedgången av järnridån och ett starkt civilt samhälle frigörelse rörelse, var denna trend ges ett ytterligare uppsving. Med tanke på lösa korruptionsskandaler och det brådskande med sitt kommunistiska förflutna, medborgarna krävde större öppenhet från sina regeringar. antogs mellan slutet och början av 1990er- 2000er-år mer 25 Central- och Östeuropa öppenhet lagar som idag har internationell förebild civilrättsligt perspektiv. Detta nu global trend mot större öppenhet i administrationen att vara stolt över: antalet världen antagit lagar öppenhet har mer än fördubblats sedan år 2002 och redovisas nu tre fjärdedelar av världens befolkning.

Den hemliga byråkratin

Även om Österrike har en konstitutionell skyldighet att tillhandahålla information, enligt vilken alla offentliga organ har "information om frågor som rör deras inflytande", blir det samtidigt absurt med hänsyn till sekretessens specificitet.

Således är i själva verket tjänstemän "som krävs för att behandla alla kända för dem uteslutande från sina officiella plikter fakta" om deras sekretess med hänsyn till allmän ordning, nationell säkerhet, yttre förbindelser, i de ekonomiska intressena hos ett offentligt organ, som en förberedelse för ett beslut eller En fests intresse. Om inget annat föreskrivs i lag, står det självklart. Sekretessen består som en ledstjärna för den lokala byråkratin och bildar en ogenomtränglig mur för intresserade medborgare och politiska aktörer en sköld sekretess. Detta gör det också möjligt i Österrike, "för att hålla allmänheten hemliga" i flera år om tvivelaktiga kvittningstransaktioner, misslyckades bank nationaliseringar och offentlig skuld och att presentera medborgare för ännu en räkning i miljardklassen. Enligt Josef Barth, grundare av den österrikiska Forum Freedom of Information (FOI), "har visat att har blivit offentliga under de senaste skandaler år korruption som de var endast möjlig till stor del på grund av att åtgärder administrationen inte transparenta och därmed undgått kontroll av allmänheten var".

"De korruptionsskandaler som har blivit offentliga de senaste åren har visat att de endast var möjliga i stor utsträckning, eftersom administrationens handlingar inte var transparenta och därmed var de utanför allmänhetens kontroll."
Josef Barth, Österrikes Forum Frihetsinformation (FOI)

Öppenhet: Frihet för information!

Med tanke på världens skenande korruption frågor, kontroll av avfall och allmän misstro mot politik och byråkrati är det civila efterfrågan på ett öppet, transparent administration samhället blir starkare. Vid detta tillfälle har detta rykte besvarats av nästan hälften av världens nationer och informationsfrihetslagar har godkänts, vilket gör det möjligt för medborgarna att se dokument och offentliga förvaltningsrekord.
De icke-statliga människorättsorganisation Reportrar utan gränser, som har euron Europa och Unesco-observatörsstatus, skriver: "Information är det första steget för att ändra - så frukta inte bara auktoritära regeringar en fri och oberoende rapportering. Där media inte kan rapportera om orättvisa, maktmissbruk och korruption sker ingen offentlig granskning plats, ingen åsiktsfrihet och inte en fredlig balans mellan olika intressen. "
Fri informationsfrihet är medborgarnas rätt att inspektera dokument och filer från den offentliga förvaltningen. Det ger politisk och byråkratisk åtgärd från de gömda och förpliktar politiken och administrationen till konto för sina medborgare. Rätten till information är nu inskriven i Europakonventionen och erkänts av EG-domstolen och FN: s kommitté för mänskliga rättigheter som sådan. Inte minst eftersom det i den första genom att säkerställa andra grundläggande rättigheter, såsom yttrandefrihet eller politiskt deltagande.

Tillsammans med den spanska baserade organisationen för mänskliga rättigheter Access Info Europe (AIE), den kanadensiska Centre for Law and Democracy skapat en global land ranking (rätt till information rankning) regelbundet. Den analyserar och utvärderar den rättsliga ramen för hantering av offentlig information. I denna rangordning ligger Österrike längst ner i de 95 länder som studerats över hela världen.

Öppenhet: Österrike är annorlunda

I Österrike är situationen något annorlunda. Vi är bredvid Estland, Luxemburg och Cypern är det enda landet i EU som inte har antagit en modern Freedom of Information Act, och även den enda där sekretess är ännu inskriven i konstitutionen. Tillsammans med den spanska människorättsorganisationen Access Info Europe (AIE), den kanadensiska Centre for Law and Democracy skapat en global land ranking (rätt till information rankning) regelbundet. Den analyserar och utvärderar den rättsliga ramen för hantering av offentlig information. I denna rangordning ligger Österrike längst ner i de 95 länder som studerats över hela världen.
Toby Mendel, chef för Centrum för lag och demokrati, författare till ett flertal studier och redaktör för rankingen, samtidigt som "Det finns länder som goda lagar öppenhet har, men att de inte genomföra, och andra som har mediokra lag, dess ledning men gör fortfarande ett bra jobb. Till exempel har USA en medioker insynsrätt, men har stor informationsfrihet. Etiopien har å andra sidan en bra öppenhetslag, men den är inte genomförd. Österrike är ett gränsfall. Det verkar på något sätt komma undan med sin informationslag. "

"Det finns länder som goda lagar öppenhet har, men att de inte genomföra, och andra som mediokra lagar har sin administration, men ändå gör ett bra jobb. Österrike är ett gränsfall. Det verkar på något sätt komma undan med sin informationslag. "
Toby Mendel, Centrum för lag och demokrati

Europarådets konvention om tillgång till officiella handlingar som antogs av 2008 kunde inte åtgärda denna sjukdom. I det 47 europeiska utrikesministern och utlands europeiska parlament har kommit överens om att "för att stärka integriteten, effektivitet, ansvarighet och legitimitet av den offentliga förvaltningen", genom att bevilja en medborgarnas rätt att få tillgång till offentliga handlingar.

Det nyfikna skrytet

Tecknen på tiden framgångsrikt ignorerar låta den österrikiska regeringen sitta upp i juni i år även med tillkännagivandet av ett förbud mot återanvändning klassificeras som hemliga handlingar från den offentliga. Det borde kriminalisera medieutnyttjandet av hemliga offentliga handlingar, även om de läcktes till media anonymt. Protesterna mot detta projekt skulle inte försenas och var överraskande effektiva. Alla österrikiska journalistorganisationer svarade med ett gemensamt pressmeddelande och många yttranden och kallas häftigt för avskaffandet av den österrikiska sekretess och en modern Information Act enligt principen "informationen ska vara regel och sekretess undantaget." Kritiker hyllade den på den del av den tidigare revisor general Franz Fiedler ( "en radikal åtgärd, som är ett steg tillbaka i 19. Century"), författnings advokat Heinz Mayer ( "begränsning av pressfriheten"), Association of parlamentariska Editors ( "Restriction of rapportering från riksdagen ") Och inte minst motståndets sida.
Ämnet fick ett kraftfullt mediaförhöjning av Forum Frihet Information (FOI), som bildades kring tidigare profilredaktör Josef Barth. FOI ser sig själv som en "vakthund av informationsfriheten" i Österrike och driver upplysnings- och informationskampanjer och transparenzgesetz.at fragdenstaat.at. Den förra fick till och med 2013 Concordia-priset för pressfrihet. Ur en modern FOI Freedom of Information Act huvudsak fem skäl är viktigt: Det försvårar korruption hindrar kontroll avfall, stärker förtroendet för politiken, förenklar och snabbar upp administrativa förfarandena och underlätta deltagandet.
Kampanjerna visade fantastiska effekter. Efter en vecka var förbudet mot utnyttjande av bordet. Klubbchef Andreas Schieder (SPÖ) meddelade ett avstående och en talesman för klubbchef Reinhold Lopatka (ÖVP) sa att affären hade varit "ett missförstånd".

Informationsrättens kvasifrihet

Trycket byggs upp under det föregående året media och tryck från allmänheten uppmanas regeringen i början, trots allt, för att skicka en räkning för att lyfta sekretess granskas. Detta bör också reglera informationen från de offentliga myndigheterna. Det föreskrivs en skyldighet att publicera information av allmänt intresse och en konstitutionell rätt att få tillgång till offentlig information. Under information av allmänt intresse, särskilt allmänna anvisningar (dekret), statistik, rapporter och studier som kommer att skapas genom offentliga organ eller uppdrag, aktivitetsrapporter, affärsområden, affärs order, fasta order falla, etc. Dessa uppgifter är i ett allmänt tillgängligt sätt - utan specifik förfrågan - publiceras. Från medborgarnas "Holschuld" borde vara en "skyldighet" för administrationen. Sist men inte minst omfattar utkastet inte bara statliga organ, utan även företag som kontrolleras av revisionsrätten.
Men det finns i denna proposition fulla undantag: uppgifter vars sekretess utrikes- och integrationspolitiken, med hänsyn till den nationella säkerheten, den allmänna ordningen, som en förberedelse för ett beslut i den ekonomiskt intresse av en lokal myndighet, för privatlivet och information som "andra för att skydda lika viktiga allmänna intressen uttrycks uttryckligen genom federal eller provinsiell lag "skall undantas från skyldigheten att informera. Vad det än betyder.

"För oss är det allvarligt oroande att i stället för det förklarade målet om öppenhet finns en förlängning av sekretessen. Lagen har verkligen ingen brist på undantag ... Det är fortfarande oklart huruvida i slutändan mer öppenhet eller mer öppenhet kan förväntas. "
Gerald Grünberger, föreningen för österrikiska tidningar VÖZ, på propositionen

De övergripande 61-förklaringarna, som har lagts fram av olika statsregeringar, ministerier, statliga institutioner och företag, intressegrupper och lokala myndigheter, föreslår att denna lag inte kommer att antas snart. Trots den allmänt positiva tenoren mot den önskade fria informationsvarie kritik och problemområden belystes.
ORF redaktionen under förvaltningsdomstolen ser ett hot mot skyddet av befintliga processer, de inblandade människorna och dömande verksamhet, ger alla redaktionella sekretess i fara och DPA upp dataskydd. ÖBB Holding motsvarar räkningen "avskaffande av dataskydd för företag som omfattas av upplysningar", medan den federala konkurrensmyndigheten kritiserar att ingen väsentlig utvidgning av informationsfriheten kan urskiljas. I allmänhet fruktar statligt ägda företag en betydande konkurrensnackdel jämfört med icke statligt ägda företag och förvaltningsmyndigheter, avsevärda extra personal- och finansiella kostnader.
Särskilt hård kritik kom från föreningen för österrikiska tidningar (VÖZ): "För oss finns det allvarliga bekymmer att i stället för den deklarerade insynen i målet om en förlängning av sekretessen kommer. Trots allt har lagen verkligen ingen brist på undantag ... Det är fortfarande oklart huruvida i slutändan mer öppenhet eller mer öppenhet kan förväntas, säger VÖZ VD Gerald Grünberger.

"Det är verkligen hög tid för Österrike att komma ikapp med resten av Europa!"
Helen Darbishire, Think Tanker Access Info Europe

International är någon annanstans

Även i det här landet behöver lagen öppenhet att till synes återuppfunnit tills tydliga normer redan har dykt upp internationellt i fråga om utformning och genomförande. Dessa är baserade på exempelvis Europarådets konvention om tillgång till officiella handlingar, FN: s kommitté för mänskliga rättigheter, beslut av Europadomstolen (EG-domstolen) på uttalanden från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och inte minst erfarenheten av nästan ett hundra stater som systematiskt behandlas av internationella tankar. Denna koncentrerade expertis verkar inte vara relevant för den österrikiska lagstiftaren. Helen Darbishire, chef för Madrid-baserade tankesmedjan Access Info Europe, ser väsentliga delar av en öppenhet lag att all information om den offentliga förvaltningen i allmänhet är öppna för allmänheten och regeringen formulerat ett begränsat antal väl motiverade undantag samtidigt. Dessutom bör en stark och välinformerad informationsansvarig övervaka lagens genomförande och hantera offentliga klagomål snabbt och gratis. "Det är verkligen hög tid för Österrike att komma ikapp med resten av Europa!" Sa Darbishire.

"Vissa människor i administrationen såg saker mycket komplicerat och fruktade att Hamburg inte skulle vara reglerbart. Men överraskande, var mest glad över att ha en tydlig handtag, inte längre behöva dölja att äntligen kunde öppna diskussioner äga rum och var synlig vad de gör. "
Daniel Lentfer, initiativet "More Democracy Hamburg" på modelllagen Hamburg

Modell Hamburg

Hamburgs Transparency Act, som ofta används som modell för Österrike, innehåller tre centrala delar: en skyldighet att offentliggöra myndigheter för slutna avtal, inköpta expertutlåtanden och liknande; är att skapa en central informations registrera dig för att kunna publiceras i rapporter och dokument av den offentliga förvaltningen, och för det tredje till att skapa en central informatör övervaka efterlevnaden av frihet information och dataskydd och kontaktpunkt för medborgarnas oro information. Hamburgs Transparency Act innehåller många offentliga dokument som klassificeras i landet. Daniel Lentfer är medför initiativtagare till medborgarinitiativet "Mehr Demokratie Hamburg", som initierade och hjälpte till att forma lagen om öppenhet i Hamburg. Enligt hans uppfattning är det viktigt att informationen publiceras oavsett om det är politiskt önskvärt eller inte. . Det enda sättet regeringar kan bygga förtroende "På frågan hur Hamburg initiativet med reservationer administrationen har hanterat märkt Lentfer:" Vissa människor i administrationen såg saker mycket komplicerat och fruktade att Hamburg inte skulle vara reglerbart. Men överraskande, var mest glad över att ha en tydlig handtag, inte längre behöva dölja att äntligen kunde öppna diskussioner äga rum och var synlig vad de gör. "Inte minst administrationen eftersträvade målet" medborgarnas förtroende och folk förstår hur administrationen fungerar. "

När byråkratin går ur hand

Vilken effekt det kan ha när allmänheten systematiskt avskärmad från politiska och byråkratiska processer, visa oss den nuvarande kontroversiella förhandlingar mellan Europeiska kommissionen med Kanada och USA på den transatlantiska frihandelsavtalet CETA och TTIP. Här är bara presenteras för oss som demokratiska, ekologiska och socio-juridiska landvinningar offras företagens intressen bakom stängda dörrar och kan kastrerade villigt av skydd klausuler Investor, skiljedom och regulatoriska råden politik. Och detta på cirka 250 NGOs trots våldsamt motstånd av en aldrig tidigare skådad civila samhället Alliance (stop-ttip.org), många oppositionspartier och även i den allmänna befolkningen.
Allt detta är bara möjligt eftersom allmänheten inte har tillgång till förhandlingsdokumenten. Om information som påverkar "den ekonomiska, monetära eller ekonomiska politiken i gemenskapen eller en medlemsstat" inte befriades från informationsfrihet, kunde vi följa förhandlingarna lever och reagera i tid. Och inte bara när EU-länderna redan har ingått bilaterala investeringsskyddsåtgärder med tredjeländer på 1200 och Tyskland är redan stämd för sin kärnkraftutfasning. Enligt Alexandra Strickner, chef för attac Österrike, utgör TTIP ett enormt hot mot demokratin. Den förväntar sig en tidvattenvåg av klagomål från amerikanska men även europeiska företag, med vilka nationella domstolar och skattemyndigheter måste hantera. "Skulle dessa krav vara uppfyllda i den utsedda skiljedomstolen, måste offentliga pengar användas för eventuellt förlorade företagsvinster." Strickner ser en annan fara i det avsedda "rådet för reglerande samarbete". Framtida lagar bör konsulteras i det transatlantiska rådet, enligt de läckta förhandlingsdokumenten, innan de ens når de nationella parlamenten. "Företagen får således privilegierad tillgång till lagstiftning och kan ibland förhindra lagar. Demokratin blir därmed reducerad till absurditet. "Det återstår att se hur ett initierat EU-medborgarinitiativ kommer att fungera mot avtalen.